Att skapa ett spel #2

Licens: Creative commons.

Trogna läsare minns att jag har tagit på mig ett projekt under 2015: Jag ska  fantisera ihop en idé till ett brädspel och låta denna idé evolvera tills den i princip är spelbar.

Två månader har gått av året utan att jag yppat så mycket som en stavelse om detta projekt. Två månader. Det är en sjättedel av året. Ganska mycket. Jag känner mig omsprungen av tiden. (Överkörd känns som ett än mer passande ordval. Hur ska jag hinna med allting? Skola, arbete, Japanresa, livet?)

En sak är säker: Jag hinner inte med mer genom att göra mindre. Det är med andra ord dags att dra igång mitt projekt, och sedan får vi hoppas på det bästa.

Låt mig ägna detta inlägg åt att skissa fram några idéer. Det är åtminstone en början.

Idé #1: SVARTA ÄNKAN

SVARTA ÄNKAN tänker jag mig som ett kortspel. Varje spelare tar sig an rollen som en Svart Änka – en slug kvinna som tänker gifta sig rikt, och som sedan ser till att den andra hälften av äktenskapet förpassas till de sälla jaktmarkerna. Den som ärvt mest pengar när spelet är slut vinner!

I spelet finns en stor mängd friarkort. Friarna är givetvis kvinnornas offer. Målet för varje Svart Änka är att (1) gifta sig, (2) ta livet av gubben, och (3) kassera in pengar – men de andra spelarna kommer att motarbeta planerna på varje steg! De kan spela ut kort som försvårar eller till och med hindrar varje moment. Kanske hinner gubben dö – eller kära ner sig i någon annan – så att bröllopet måste ställas in? Eller så börjar han gå på gym efter bröllopet, så att den planerade hjärtattacken inte blir av? Och när han väl är död – tänk om någon av hans släktingar sätter igång en kostsam rättsprocess, eller till och med får äktenskapet ogiltigförklarat? Korten kommer att ge många möjligheter att sabotera motståndarnas planer.

Spelaren som blir attackerad står dock inte chanslös. Hen har en massa effektiva kort att parera attackerna med. Förförelsekort som säkrar offrets kärlek. Olyckskort som tär offrets hjärta… eller förgiftar honom, eller… tja, tar livet av honom på andra sätt. Advokater som tar hand om det rättsliga efterspelet.

Kort sagt, SVARTA ÄNKAN handlar om att ta livet av sina egna äkta makar och att hålla andras vid liv. Att kassera in pengar själv, att se till så att andra inte får en spänn.

Vad vore charmen med SVARTA ÄNKAN? Min förhoppning är att liret skulle bli ett sabotagespel med många skratt. Tänk Swärje eller Spank the monkey. Poängen vore inte att vinna eller att ha en hållbar strategi – utan bara att jävlas maximalt med sina vänner. Reglerna skulle vara enkla att lära sig, så att det bara vore att ge sig i kast med de cirka 200 korten. Inget tungt spel, inget utdraget spel.

Idé #2: JULHANDEL

Ett samarbetsspel som är mer oförlåtande än Shadows over Camelot.

Spelplanen: En stad någonstans i Sverige. Det snöiga stadslandskapet lyses upp av små butiker som har kvällsöppet kvällen innan julafton.

Spelarna tar sig an rollen som medlemmar i en stressad medelsvenssonfamilj. De är hederligt folk som haft för mycket att tänka på. De har faktikst haft så mycket att tänka på, att de glömt köpa de essentiella tingen. Ni vet, julskinka, leksaker till alla barnen, alkoglögg, must, aladdinask? Typ. Nu är familjen ute i sista minut för att få tag i de där grejerna. Men då måste de tävla mot varenda annan jävel i staden som är ute i precis lika dålig tid.

Som sagt, detta är ett samarbetsspel. Spelarna måste delegera uppgifter – vem ska bege sig till Systembolaget för att fixa glöggen? Vem ska försöka få tag i skinkan? Och så vidare.

Spelet går givetvis på tid: Allting måste fixas inom ett bestämt antal drag. Sedan stänger butikerna. Att antalet andra sista minuten-freaks ökar för varje drag fram tills dess innebär att pressen konstant maximeras. Parkeringarna utanför butikerna blir färre och färre. Köerna längre och längre. Varorna tar slut. Någon inser att en kusin är vegetarian som måste ha annan kost än julskinkan. Och så vidare.

Jag kommer förmodligen att stjäla bitar av upplägget från tidigare nämnda Shadows over Camelot: Varje spelare får välja en familjemedlem med olika styrkor och svagheter, och varje spelare måste göra en bra och en dålig grej under sitt drag. JULHANDEL kan dock ge lite mer variation än Shadows over Camelot på så vis att det kanske inte är samma grejer som måste fixas varje gång man spelar.

Charmen i spelet? Ren och skär självtortyr. Motvindskissande av värsta rang. Vem som helst kan besegra mörkrets makter utanför Camelot – men det krävs en fullblodsgalning för att hantera den svenska julhandeln…

Idé #3: ADVOKAT

Ett socialt spel med fokus på kreativitet. Varje spelare spelar en advokat som ska försöka få sin klient frikänd.

Spelet innehåller egentligen bara två komponenter: Spelkort (som kallas ”Bevismaterial” i spelet) och ett timglas. På varje spelkort står en detalj som kan vara nära att sätta dit spelarens klient. Blod på kientens kläder. Ett vittne. En kamerainspelning. Och så vidare. Spelaren vars tur det är får ett bevismaterialskort av varje motspelare och ska sedan, på 90 sekunder, försöka bortförklara detta material.

När varje spelare har fått representera en klient i rätten, agerar samtliga spelare jury. Man delar ut tre poäng var: Två poäng till den spelare som gett den bästa bortförklaringen, och en poäng till den som gett den näst bästa bortförklaringen. Man får givetvis inte rösta på sig själv. När alla röster är lagda kollar man vem som fick flest poäng, och den har sedan vunnit spelet.

Vad är charmen? Tempo. Stress. Kreativitet. Allt det där göttiga som folk som jag – och andra som diggar Den glade mytomanen – uppskattar.

Nåväl. Där har ni mina tre idéer. Jag ska försöka vidareutveckla dem. I nästa inlägg i denna serie tänkte jag försöka kritisera idéerna – med andra ord ska jag leta fel och fallgropar i dem och se hur dessa kan göras rådas bot på.