Vid två tillfällen i mitt liv har jag känt en önskan om att bli fågelskådare. Första gången var när jag bodde på ett bed and breakfast i skotska Tobermory. Ägarna (hängivna fågelskådare) hade ordnat ett fågelbord utanför ett fönster i matsalen, vilket gjorde att man kunde spana efter söta fåglar istället för att stirra på sin halvbrända skiva rostat bröd.