Exhausted by Henti Smith (Licens: Creative Commons)
Det har nu gått 21 dagar, 2 timmar, 43 minuter och 15 sekunder sedan jag senast spelade sällskapsspel. Det är ingen vidare bra statistik för en entusiast och brädspelsbloggare, men det är liksom inte statistiken som är det stora problemet i sammanhanget. Skulle t.ex. en sprutnarkoman (ja, jag kan snart jämföra mig med en sån) ha koll på exakt hur länge sedan hen tog sin senaste fix? Knappast. Ni kan därför bortse från exaktheten i ovanstående tidsangivelse, för det enda jag med säkerhet kan säga är att det är förbaskat skitlänge sedan jag senast spelade något och det är däri det stora problemet ligger.
Hur lång tid har det gått? Tja, jag tror att det är drygt 3 veckor nu men jag är inte säker. Det enda jag med säkerhet kan säga är att de senaste veckorna av mitt liv har varit som en dimma. Missförstå mig inte, jag gillar dimma ibland, men en dimma utan brädspel är liksom som… tja, en fuktig och kall gröt som man inte ser så bra i. En dimma med brädspel däremot ja den är något helt annat. Framförallt är den utomhus och långt ifrån den gemytliga stämningen inne vid spelbordet.
Mitt senaste skarpa minne handlar om hur jag, Frugan och min bror spelade Merchants & Marauders vid bordet som denna text just nu författas på. Det var en fantastisk stund där doften av kaffe, lite för varma fötter och spelkort låg tung över rummet. Frugan surade över att spelet tog för lång tid och att hennes handelsstrategi inte gav lika bra utdelning som den brukade, min bror gormade högljutt över att han inte fick ta tillbaka ett värdelöst drag han just hade gjort och undertecknad satt och njöt av alla sinnesintryck utom fotlukten. Ett vackert minne. Jag är inte ens bitter över att jag förlorade längre, detta trots att jag gjorde det på värsta tänkbara sätt och med en hårsmån.
Redan förra helgen försökte jag få till ett parti Betrayal at House on the hill, så ock denna helg. Men förgäves. Lennartsson hade ingen möjlighet, min bror svarade att han inte kunde först efter att själva spelandet skulle skett och min mest pålitlige brädspelsvän Björn prioriterade andra begär medelst en ölprovning. Jag är alltså återigen lämnad åt mitt öde. Solitärspel säger någon? Nej. Efter den där gången då jag, ensam, plockade upp alla komponenter till Arkham horror med två expansioner, fick dunderstryk och packade ned alla komponenterna igen så har jag insett att ensamspelande inte är något för mig. Sällskapsspel heter ju just så av en anledning; de bör helt enkelt avnjutas tillsammans med andra.
Hur gör jag då för att genomlida denna svåra stund? Hur hanterar jag svettningarna, hallucinationerna och rastlösheten? Tja, eftersom det är lördag så kommer jag att hantera dem som alla andra gör genom att äta Stinas kyckling, titta på Melodifestivalen och vräka i mig ostbågar. Det kommer att gå bra.
****
Godmorgon kära vänner. Det är söndag morgon och ljusen har slocknat, ostbågarna är slut och det rosa skimret som Melodifestivalen klädde min värld i har dragits undan. Nu finns bara jag och faktumet att det inte blir något brädspelande idag heller. Idag ska jag istället klippa mitt äppleträd och plantera om en rosenbuske.
Jag inser nu att det här inlägget börjar närma sig toppbetyg på bitterhetsskalan och det har aldrig varit min avsikt. Därför ska jag nu berätta hur jag på ett rationellt sätt ska lösa mitt problem:
Kort och gott, jag ska så klart beställa ännu fler spel! Ni som följer @Spelgladje på Instagram har sett delar av min spelgarderob och visst tycks det finnas lite plats över där?
Min övertygelse är att om jag har fler roliga spel hemma så kommer naturligtvis hela min bekantskapskrets att kasta ifrån sig alla barn, långkok och staketbyggen och vallfärda hem till mig för att provspela mina fantastiska nyköp. En annan trolig effekt är att dygnet kommer att få flera timmar endast användbara till brädspelande. Ja, det låter rimligt. Så får det bli.
Framförallt två spel har på den senaste tiden fått mina nivåer av ha-begär att stiga rejält och det är dem jag kommer att beordra till min adress. För er som inte har hört talas om dem följer lite korta presentationer nedan. Texterna är hämtade från respektive spels sida på Boardgamegeek.
Sheriff of Nottingham
Prins John är på väg till Nottingham. Spelarna, i rollen som handelsmän, ser möjligheter att tjäna snabba pengar genom att sälja sina varor i staden under prinsbesöket. Men, först måste spelarna frakta sina varor genom stadsporten; en port som vaktas av Sheriffen av Nottingham. Frågan är bara, bör man ta det säkra före det osäkra och bara ta med sig lagliga varor, eller ska man riskera allt och försöka smuggla in något olagligt? Det gäller att vara försiktig för Sheriffen håller alltid utkik efter lögnare och lurifaxar och om han får tag på en kan han mycket väl få för sig att konfiskera varorna och behålla dem själv!
I Sheriff of Nottingham får spelarna inte bara uppleva Nottingham som handelsmän, utan varje spelvarv kommer en av dem att ta på sig rollen som Sheriffen. Övriga deltagare deklarerar sina varor vid stadsporten; varor som osynligt förvaras i säckar. Sheriffen måste nu bestämma vilka som kommer in i staden med sina varor, vilka som ska råka ut för inspektion och vilka som får sina varor konfiskerade.
Har du vad som krävs för att ses som en ärlig handelsman? Kommer du att sluta ett avtal med Sheriffen för att bli insläppt? Eller kommer du att övertyga honom om att undersöka en annan spelare medan du själv slinker igenom porten? Deklarera dina varor, förhandla och framförallt, se upp för Sheriffen av Nottingham!
Camel cup
Bevittna det galnaste kamelloppet genom tiderna. Allting går huller om buller när kamelerna hopar sig och hela pyramider ställs på ända.
Som medlemmar av den egyptiska överklassen samlas ni i öknen med ett enda mål: att vinna mest pengar genom att satsa på att rätt kamel vinner rundan eller t.o.m. hela loppet. I det här loppet är det inte bara de tursamma som kan slå oddsen; det är lika viktigt att kunna avlösa loppets dynamik och veta när man ska satsa på rätt kamel och ta hem vinsten. Hur man nu ska lyckas förutse att kamelerna landar på varandra och din kamel plötsligt springer mot mållinjen med en annan på ryggen..
Camel Cup är ett simpelt, snabbt och oerhört spännande familjespel som rymmer upp till 8 spelare.
****
Så, hur många kommer hem till mig och spelar när ovanstående underverk har landat?
Urk känner igen den där abstinensen ;P
Har precis själv köpt Sheriff of Nottingham, bara kört en gång men jag gillade det =)
Ja usch, den är riktigt seg och i helgen får jag nog ta till drastiska metoder och få till något tror jag. 🙂
Min Sheriff-beställning gick åt fanders för det var leveranstid fram i maj på det, men Camel Cup är på väg! Ersatte Sheriff med Railways of the world, så sen har jag iallafall komponenter att sortera.. 😉
Du kan beställa Sheriff of Nottingham från Dragon’s Lair i Stockholm annars, de har flera exemplar inne just nu.
Tack för tipset Andreas, ska genast kolla upp det! 🙂
Andreas, du är min hjälte! Jag beställde just ett Sheriff som ska hämtas och levereras av en kompis! 🙂
Trevligt! Förväntar mig en recension inom en nära framtid. 😉
Ska ske! 🙂 Vänta inte för otåligt bara, för leveransen kommer inte förrän den 11:e april.