De senaste åren, ja faktiskt ungefär sedan The Crew: The quest for planet nine landade, så har intresset för små enkla kortspel fått en ny renässans här hemma. Barndomens minnen där jag spelade Casino och Hjärter med farfar har en extra fin plats i mitt hjärta och när jag nu börjar bli en gammal farbror själv är det extra sköna minnen att komma i kontakt med…
Jaha. Då sitter jag här igen. Högtiden är över, förväntan är borta, allt är sett och bankkontot ekar. Till råga på allt så har jag levererats medelst tåg både fram och tillbaka till Essen utan några som helst problem. Jag visste att min 12-timmars tågstrandning i Gällivare skulle jämna ut sig någonstans!
En av mina favoritupplevelser under Essen SPIEL22 var Come Together, ett norskt strategispel om att anordna musikfestivaler på det glada 60-talet (påminn mig om att köpa, spela och recensera!). Favoritupplevelser har tendens att bygga hype, och när Chilifox Games som låg bakom Come Together lovade nytt i form av Footprints var jag därför med på tåget direkt. Här kommer recensionen…
Årets mest underbara tid har kommit och gått och texten du, i detta nu, kastar dina getögon på är min berättelse om SPIEL23, som i vanlig ordning utspelade sig i Essen. Men… redan? Ja. Kanske är du, liksom jag, lite konfunderad över att SPIEL följer samma utveckling som julfirandet genom att utspela sig tidigare och tidigare för varje år som går? Eftersom jag, sedan länge, har bokat både boende och flyg hade jag givetvis…
Jag har en komplicerad relation till partyspel. Ofta gillar jag tanken men inser alltid, efter bara några minuters spelande, hur ytliga och skojdeltagarberoende de egentligen är. Jag saknar djupet och den enda riktigt roliga partyspelshändelsen jag kan dra mig till minnes är den här från 2013 då jag spelade Den glade mytomanen med Björn (som är sjuk i huvudet). Samtidigt är jag…