Minns ni den här texten om Ticket to rides återkomst? Kampanjen är nu, efter ganska många planeringsmässiga om och men, färdigspelad. Den långa verkställighetstiden beror på att det visade sig vara småbesvärligt för fem medelålders människor att sammanstråla med någon sorts regelbundenhet. Vem kunde ana!? Extra svårt blir det förresten…
Etikett: Days of wonder
Recension: Smallworld
Speltyp: strategispel, familjespel Antal spelare: 2-5 Speltid: 40-80 min Språk: Engelska/Svenska Ålder: 8+ Tillverkare: Days of Wonder Förra året reste jag till Japan. Mitt mål var att uppleva en spännande, främmande kultur – långt borta från den svenska dassigheten. Vet ni vad jag hittade mitt i Tokyo klockan elva på kvällen? En butik som sålde…
Recension: Railways of the world
Speltyp: strategispel Antal spelare: 2-6 Speltid: 120+ minuter Språk: Engelska Ålder: 12+ år Tillverkare: Eagle Games Det fanns en tid i mitt liv då jag spenderade drösvis med tid vid familjens Pentium 75 mhz och spelade Transport Tycoon Deluxe. För er som inte har upplevt detta ljuvliga spel kan jag berätta att det är ett spel…
Recension: Mystery of the Abbey
Är det möjligen någon som är lite mordsugen? Oavsett vad ni läsare svarar på den frågan så kan jag, utan omsvep och krusiduller, säga att jag, då och då, blir vansinnigt mordsugen. Mord är kul och mord är bra. Så länge ingen skadas alltså, på den punkten vill jag vara mycket tydlig.
Hur gör jag då för att stilla min morbida hunger? Tja, en bok…
Recension: Five Tribes
Sultanen i Nagala är död. Tråkigt för honom, men roligt för oss brädspelare. Hans position är ju ledig nu, och om vi är snabba kan vi roffa åt oss sagda anställning innan sultanatet ens hunnit utlysa den lediga tjänsten. Hur lyckas vi med detta? Givetvis genom att manipulera…
En Andra Åsikt: Shadows over Camelot
Jag tröttnar aldrig på att citera författaren Elbert Hubbard: ”Life is just one damn thing after another.”
Citatet skulle kunna gälla brädspelet Shadows over Camelot, som Martin recenserade förra veckan. I detta spel avlöser jävligheterna varandra i ett alltmer accelererande tempo – och som spelare…
Recension: Shadows over Camelot
För några år sedan kastade jag min första blick på Shadows over Camelot; jag vill minnas att det var i en broschyr som medföljde Ticket to ride (ur allt ont kommer något gott). Spelet företrädde något som på den tiden var nytt för mig, nämligen samarbetsspel. I ett samarbetsspel är kampen…
Recension: Ticket to ride Europe
En dag kom min fru hem och berättade att hon hade spelat ett helt fantastiskt spel som hette Ticket to ride. Jag kände till spelet och hade fingrat på det ett antal gånger i min lokala leksaksbutik, men varje gång jag stod med det i handen hade jag varit kluven. Jag minns att jag verkligen ville bli…






