Alltså, nu har det väl ändå slagit slint en gång för alla, tänker ni. Men det ska jag tala om för er, det har det minsann inte! Visserligen hade jag ju förnekat det även om det faktiskt hade slagit slint för mig, men lita på mig nu när jag säger att det inte har slagit…
Gotland by Geert Schneider (Licens: Creative Commons) Fråga: ”Vilka två landskap i Sverige består av öar?” Mitt svar: ”Ehh, det måste vara Öland och Småland?” Det började med att en person på det sommarläger jag arbetade på frågade om jag ville spela spel med honom. ”Jajemensan!” tänkte jag, ”Då har du kommit till helt rätt person, jag är nämligen en livs…
Strawberry by Boqiang Liao (Licens: Creative Commons) Plats: Tosteberga Ett spel: Monopol Fem glada midsommarfirare: Anders, Anna, Martin, Mikael och Sara Midsommaren har kommit, regnat bort och åter lämnat oss i ett land som, inte bara politiskt utan också i antal soltimmar, går mot mörkare tider. Det har även gått ett år sedan Björn skrev den här texten där han,…
För någon vecka sedan, när jag som vanligt slösade bort mitt livs sista värdefulla ungdomstimmar på att planlöst surfa runt på internet, då fann jag bilden ovan. Den föreställer, som ni kan se, ett Monopol-spel på World of Warcraft-tema. Någon klurig rackare har flikat in en kommentar, som i översättning till svenska blir ungefär: ”Sociala…
Ludo the game of dice by Bindas Madhavi (Licens: Creative Commons) I ett tidigare inlägg på Spelglädje har jag berättat om hur min brädspelsbana började med heta dueller i Fia med knuff. Den tiden är dock sedan länge förbi och partierna har sedan dess varit lika ovanliga som kantarellerna jag (inte) hittar varje år. Fia med…
Spelsessionen har pågått i nästan 2 timmar. Entusiasmen flödar, spänningen är olidlig och man kan riktigt ta på stämningen kring spelbordet. Alldeles strax kommer någon att sätta sin diaboliska plan i verket och förgöra sitt motstånd i ett enda drag. Segern kommer att bli total och… vänta nu. Entusiasmen flödar inte alls, någon olidlig spänning existerar inte och visserligen kan man ta på stämningen runt spelbordet…
Varning! Denna artikel blev både lite längre och lite mer insnöad än jag avsåg. Dock är jag ganska lat, så den får stå som den är. Ville mest påpeka att jag är högst medveten om min tendens att raljera, och att jag tänker göra ytterst lite för att ändra på den saken. Ska dock försöka vara mer begriplig framöver.
Vad passar egentligen bättre än att inleda mitt inläggsskrivande på Spelglädje med en återblick till min barndom och min första regelbundna kontakt med brädspel? Själv har jag svårt att hitta en lämpligare start, så antingen ni vill eller ej, håll till godo: Jag brukade som liten åka hem till en äldre kvinna som hade ett…