Geoff by Martin Burns (Licens: Creative Commons)
…eller är det möjligen midsommaren som nalkas? Jag har i alla fall börjat få svårt att skilja de två högtiderna åt eftersom det serveras sill i 12-gradigt ösregn vid båda tillfällena. Oavsett vilket så har det, traditionsenligt, blivit dags för att trycka på Spelglädjes pausknapp över de kommande högtidsdagarna. Att så sker har den enkla förklaringen att undertecknad är en riktig julgalning som stänger av i princip allt som går att stänga av under julledigheten. Alla måsten, all kommunikation med omvärlden och allt jobb är bara några exempel på vad jag högtidligen väljer att ignorera under jul och nyår.
Brädspelen och själva spelandet ingår självklart inte i kategorin av saker som jag raderar ur min kalender, men däremot vill jag omfamna möjligheten att ladda mina bloggbatterier och samtidigt, helt kravlöst, spela ohälsosamma mängder spel. Familjemedlemmar och annat löst folk tenderar nämligen att vara extra benägna att umgås med en brädspelsgalning som mig under ledigheten, vilket jag så klart vill utnyttja maximalt! Ni kan alltså räkna med att jag, när december har blivit januari, har hunnit prova ett antal nya spel att dela ut intryck av.
Men innan jag loggar ut tycker jag att det är på sin plats att summera året som har gått lite grann. Som trillingnöt i asken så ska jag också försöka bestämma mig för vilket av årets recensionsspel på Spelglädje som jag gillar bäst. Jag inser redan nu att jag antagligen har lovat för mycket, men jag ska göra mitt absolut bästa för att bestämma mig för ett…
Nåväl. Till att börja med vill jag tacka alla er som surfar hit varje dag. Spelglädje har, även i år, krossat föregående års besökarantal och ni ska veta att det värmer enormt mycket i mitt medelåldershjärta att sällskapa med er.
Från botten av min kropp (alltså någonstans i foten): Tack för att ni läser och finns!
Nu när formaliteterna är avklarade har det så blivit dags för mig att plocka fram trillingnöten. Svårigheten i uppgiften att bara välja ett enda spel gör egentligen att jag helst av allt skulle vilja göra som Marabou och plocka bort nötpralinen ur asken och låtsas att den aldrig har existerat. Det finns dock en viktig skillnad mellan mig och pralinsmackarna från Sundbyberg och det är att jag har en gnutta heder; här består alltså den älskade nöten.
Såå.. ett enda spel var det alltså. Om jag har räknat rätt så är det totalt 21 spel av varierande årsmodell som har recenserats på Spelglädje i år och om jag bara finge spela ett enda av dem igen så skulle jag välja… haha… ja… eller nej… alltså, det beror liksom lite på hur spelsällskapet ser ut.
Sitter jag i ett glatt månghövdat gäng så skulle jag utan någon större tvekan välja Sheriff of Nottingham. Det är helt enkelt fruktansvärt roligt och inte minst spännande att försöka lura sina vänner att man är en ärlig person. Jag säger lura, för man är självklart ingen ärlig person när man får välja mellan att bära in billig och laglig ost eller olagliga och dyra armborst genom den fiktiva stadsporten.
Såå.. om vi alltså är många som spelar så skulle jag ha valt Sheriff of Nottingham. Men. Om vi bara är, låt säga, 2-3 personer så skulle jag välja Railways of the world istället. Att bygga järnväg har aldrig varit så roligt i analog form och om man söker ett lättspelat, men taktiskt spel att spela en lördagskväll så har man hittat rätt. Tematiska komponenter, många komponenter, kreativitet, taktik och företagsamhet bildar en fantastisk enhet som jag helt enkelt inte kan få nog av. Och så handlar det ju om tåg och järnvägar. Vilken normalt funtad människa går inte igång på det?
Sen så… ja… jag har ju inte ens nämnt att ett av mina absoluta favoritspel Merchants & Marauders har recenserats i år. Det är ju också bra förstås. Piratromantik av den högre skolan blandas med spännande äventyr och kanonbredsidor. Har man några timmar att förbruka är det väl spenderad tid att åka plastbåt i Karibien även om reglerna är en best att ta sig igenom första gången.
Alltså… det är tre nötter i en trillingnöt va? Japp, där har vi det. Varsågoda, en styck trillingnöt är serverad.
Jag hoppas att vi råkas igen den 6:e januari när Spelglädje tar sig an 2016!
