Spelglädje – Recensioner och tankar om brädspel
Meny
  • Recensioner
    • Barnspel
    • Expansioner
    • Familjespel
    • Frågespel
    • Kortspel
    • Nostalgispel
    • Partyspel
    • Samarbetsspel
    • Speltillbehör
    • Sportspel
    • Strategispel
    • Tärningsspel
    • Äventyrsspel
      • Hem
  • Artiklar
    • Ditt och datt
    • Figurmålning
    • Intervjuer
    • Kickstarter
    • Listor och priser
    • Om specifika spel
    • Previews
    • Rapporter från Skyttegravarna
    • Spelglädjes spelartyper
    • Spelmässande
  • Om spelglädje
    • Varför finns Spelglädje?
    • Om författarna
    • Nyhetsbrevet
    • Integritetspolicy
  • Kontakt
Meny

Om författarna

Martin (folkeserbe)

_MG_0225 - Version 4

Jag är en ung man i mina bästa år trots att jag har passerat minst 38. Stora intressen förutom sällskapsspel är film, sport och böcker, och såhär oss emellan har jag även utvecklat ett allt annat än hälsosamt intresse för figurmålning. Jag trivs som bäst i ensamhet eller i glada vänners sällskap, och avskyr rökare som pådyvlar sin förorenade utandningsluft på oss oskyldiga. Har du stött på Spelglädje i sociala medier någon gång är det sannolikt jag (eller numera också Maria) som har varit i farten.

Varför sällskapsspel?
För att det är vansinnigt kul, och det är även ett välkommet avbrott i den digitala hets världen idag består av. Jag uppskattar även att sällskapsspel inte är gjorda för att genomföras så snabbt som möjligt och med minsta möjliga ansträngning såsom många andra av dagens nöjesprodukter är. Japp, jag är gammal.

Favoritspel?
För en person med två garderober fulla av spel är det en omöjlig fråga att svara på, men återkommande favoriter är Star Wars: Rebellion, Everdell och Mansions of madness. 

Favoritgenre?
Egentligen inte. Jag är något av en periodare där vissa spel och genrer återkommer väldigt ofta under en tid för att sedan bytas ut mot något helt annat. Föredrar dock nästan alltid spel som får ta 60+ minuter, jag tycker bäst om att behöva tänka både kort- och långsiktigt samtidigt.

Hatspel?
Spel där jag känner att slumpen eller dålig spelkonstruktion blir allt för avgörande. Få saker är så frustrerande för mig som känslan av att vad jag än gör saknar jag chans att vinna eftersom spelet har brister (lex Bondespelet). Ska jag nämna spel jag helst slipper att spela igen får det bli Terraforming Mars och Scythe.

På spelbordet…
…har jag gärna en kopp kaffe men portförbjuder snacks och helst också mobiler som används till annat än fotografering och statistikappande.

Björn (elbjorno)

_MG_0236 - Version 2

Jag är en före detta 38-årig figur med intresse för foto, film, böcker och språk. Älskar sushi och choklad, avskyr tråkiga människor.

Varför sällskapsspel?
I all enkelhet: För att det är roligt. Det är ett kul och spännande sätt att använda hjärnan.

Favoritspel?
Bohnanza, I´m the boss eller rollspel.

Favoritgenre?
Alla spel som fokuserar på social interaktion. Ju mer folk får gräla och diskutera, förhandla och munhuggas, desto gladare blir jag.

Hatspel?
Spel där man måste hålla för många grejer i huvudet, och förlorar bara för att man missat någonting. Så ja, jag ogillar spel bara för att jag är kass på dem.

På spelbordet…
Inget kolsyrat, ingen alkohol. Gärna vatten. Cashewnötter eller choklad.

Maria (sidekicken)

Maria @ Spelglädje

Liksom mina kollegor passerade jag också 38 för ett par år sen. Det är dock tveksamt om min livserfarenhet har förbättrat mina färdigheter i brädspel. Jag spelar hellre än väl. När jag inte spelar är jag förtjust i att köpa böcker, läsa böcker (det är två separata intressen), göra fanzines, sticka sjalar, klappa katter, titta på Doctor Who samt äta mat i Italien.

Varför sällskapsspel?
Därför att det är ett oerhört roligt och utmanande sätt att umgås med sina vänner. Det är omöjligt att tröttna eftersom det finns så många olika typer av spel – det finns definitivt ett för varje sällskap och varje sinnesstämning.

Favoritspel?
Dominion var mitt första favoritspel och jag kan fortfarande titta på kartongerna med längtan i blicken, men det får tyvärr inte komma fram på bordet särskilt ofta nu för tiden. Det får istället Ark Nova och Winter Kingdom göra. Sedan älskar jag också The Castles of Burgundy samt Gloomhaven-världen orimligt mycket.

Favoritgenre?
Nej. Tjusningen med brädspel är den stora möjligheten till variation. Med det sagt tycker jag kanske liiite extra om spel där jag får plocka små pluppar och pryttlar och bygga upp en egen tablå för inbördes beundran, helst utan att någon klåfingrig motspelare lägger sig i alltför mycket. Man ska heller inte underskatta folkhälsoinsatsen i ett riktigt bra partyspel där man får skratta tills man får magkramp.

Hatspel?
Jag hade höga förväntningar på Eldritch Horror. Folk sa att det var så bra och jag är löjligt svag för art deco-doftande retrodesign. Och sen visade det sig praktiskt taget bara handla om att slå tärningar och följa det slumpmässiga utfallet. Ett lite snyggare Monopol, helt enkelt.

På spelbordet…
…bannlyser jag allt som skulle kunna lämna kladdiga fingeravtryck. På sin höjd kan en påse Gott & Blandat och några naturella nötter få varsin skål.

I samarbete med

logotyp Spelexperten.com

logotyp Worldofboardgames.com

Leta på Spelglädje

Kategorier

  • Artiklar
  • En andra åsikt
  • Intervjuer
  • Nyheter
  • Previews
  • Rapporter från skyttegravarna
  • Recensioner
  • Spelglädje

Instagram

Kommenterat

  • Folkeserbe om Årets bästa spelupplevelser 2025
  • Christer om Årets bästa spelupplevelser 2025
  • Sidekicken om Recension: Cascadia
  • Patrik Eriksson om Recension: Cascadia
  • Folkeserbe om Recension: Spela med Fragglarna
©2025 Spelglädje - Recensioner och tankar om brädspel