Det har i denna stund gått 20 dagar sedan Björns recension av Skyjo Action släpptes ut i etern. Karln tog visserligen två och ett halvt tusen år på sig, men textmassan han utsöndrade var inget annat än briljant. I all sin glans har den dock en allvarlig brist i form av att den, likt barkisbagarens barkisar, är fylld med luft, vatten och gammel bös. Jag känner mig således nödd och tvungen att rida fram på min
Vi har alla förlorat något, upplevt något eller känt något som vi skulle vilja uppleva om igen. Saknad som då och då sticker till i hjärtat över ting som man, i princip, skulle ge vad som helst för att få tillbaka eller uppleva ännu en gång. Den där bilsemestern i Värmland om igen? Count me in. Åka Flygande mattan på Gröna Lund?
Förra året skrev Martin en artikel om expansioner till brädspel. Det är nu min tur att ägna några få rader åt ämnet.Överlag är jag mycket mer kritisk mot fenomenet än han, även om jag inte direkt kan påstå att jag hatar expansioner.Martin har givetvis rätt när han skriver att ”om något är riktigt bra, ligger det inte i sakens natur att man då vill ha mer?” Jo, det är klart…
Har du läst Björns artikel om tematiska spel? Om så inte är fallet, rekommenderar jag dig att ta en titt (även om det inte är ett måste för att kunna ta del av denna Andra åsikt). För så mycket till andra åsikt blir det faktiskt inte, Björn och jag är som vanligt rörande överens: teman är grejen som gör grejen med spel. Utan teman skulle spelvärlden enligt mig vara en kall och hård plats som bara ger utrymme för habegär och meningslösa konflikter. Ungefär som livet…
Jag tröttnar aldrig på att citera författaren Elbert Hubbard: ”Life is just one damn thing after another.”
Citatet skulle kunna gälla brädspelet Shadows over Camelot, som Martin recenserade förra veckan. I detta spel avlöser jävligheterna varandra i ett alltmer accelererande tempo – och som spelare…
Efter att ha läst Björns syn på det där med att vinna eller förlora i brädspel, känner jag att det vore på sin plats även för mig att skriva några rader i ämnet. Björn har helt klart rätt i det mesta han skriver, jag vill egentligen bara hålla med och eventuellt glänta lite på helvetets portar…