När du läser det här sitter jag (förhoppningsvis) på ett tåg på väg till Tyskland, Essen och SPIEL25. Ja, du läste rätt. Tåg. Jag inser att det är en stor risk att ta, men samtidigt har jag så fruktansvärt dåliga erfarenheter av järnvägens tillförlitlighet att jag är säker på att universums naturliga balans kommer att lösa precis all eventuell fläktskit.
Som vanligt så är det Herr Baguette som har stått för reseplaneringen. Länge var det flyg som gällde men i takt med att miljömedvetande, osmidighet och erfarenhet av tysk terrorbekämpning ökade så gick vi förra året över till (el)bil. Bilandet var oförskämt trevligt, smidigt och lätt, så fyrhjuling var planen även i år. Men så meddelade Han vars namn vi inte nämner (men som jag nu döper om till Donnerwetter) att han inte kunde följa med och… ja. Det är långt (och dyrt) att köra bil till Tyskland när man bara är två. Tåg blev svaret och jag ser, i alla fall inför strapatsen, fram emot en dag på räls.
I år är jag orimligt taggad på att åka till Essen. Jag är inte säker på vad som lockar extra mycket just denna gång men min hypotes är att jag har byggt för mycket trädeck och spelat för lite spel i sommar. Tarmen som normalt är mättad av underbart brädspelsmys är förtvinad, svag och undernärd. Lägg därtill att vårdieten nästan bara bestod av Ticket to ride legacy: Legends of the West så förstår du nog.
Ovanstående entusiasm har gjort att jag inledde mina mässförberedelser så tidigt att det nästan känns onödigt. När jag började så existerade inte de preview-videos jag är van vid att ta del av och när de väl kom så hade jag själv gjort jobbet så pass bra att nyheterna blev få. Inte heller min tyskpolske vän Szczepan, vars paradgren normalt är att läsa om alla spel som släpps varje år, höll jämna steg.
I brist på medberoende lyckades min hjärna, förutom att skapa en rekordlång lista med intressanta spel, värka fram idén om att trycka upp en Spelglädje-tröja till mässan. Så, nu har jag en sådan (precis som vilken t-shirt som helst från Svenska Ångestförbundet så kommer den med tryck över bröstet). Vill du säga hej eller kramas så passa gärna på redan på torsdagen eftersom tröjan förmodligen luktar svett på fredagen. Ja, jag vet att man egentligen ska byta t-shirt varje dag men jag lovar att byta till något annat på lördagen.
Så. Nu sitter jag här (där) på ett tåg och tror att jag vet exakt vad som ska hända med mig, min packning och min plånbok under mässan. Jag har givetvis fel. Men fram tills att jag vet bättre så är jag lite extra taggad på nedanstående trea:
Luthier (Boardgamegeek)
Ett strategispel om att tillverka, laga och spela på klassiska instrument. Vad kan gå fel? I princip ingenting om du frågar mig. I Essen säljer de en mysig deluxe-version som jag planerar att införliva i mitt brädspelsharem och vi kommer att älska varandra.
Aquaria (Boardgamegeek)
Förra året köpte jag Tea Garden och Galileo Galilei från designern Tomas Holek och när han nu släpper ett spel om akvarium så nappar jag utan att tänka efter. Risken för besvikelse är så klart relativt stor men tänk om den där feta dinglande masken inte har någon krok i sig?
Tenby (Boardgamegeek)
Kan det vara skoj att räkna buskar, moln och måsar i en walesisk kuststad? Från början trodde jag inte det men efter att ha läst, sett (kolla artworken!) och begrundat så förutspår jag fullständig succé för Tenby. Tillgången är, vad jag förstår, begränsad så blir det någon löpning i Essen så är det hit.
Tycker du att det saknas syperhypade titlar? Det beror på att jag, enligt pappa Rudolfs julbordslag, inte vill äta mig på mätt sånt som jag har hemma. För varje år som går blir Essen mindre av en köpfest och mer av en kärleksförklaring för mig. Jag älskar att vara omsluten av endast brädspelsvärlden för en stund och jag har helt enkelt mycket roligare när jag letar promos, autografer, deluxe-versioner och mer eller mindre obskyra titlar.
Förmodligen kommer bilden på mina genomförda Essen-köp att motsäga i princip allt jag skrev i föregående stycke. Vi tar det då. Nu ska jag bada i spel.
