Trogna läsare minns givetvis att jag, i september 2018, bloggade om rollspelet Fiasco, ”a game about powerful ambition and poor impulse control”. När jag skrev den texten hade jag ännu inte provat spelet i fråga, varför jag valde att kalla inlägget för ”en försmak” — en semi-pretentiös formulering som antydde att jag hoppades få smaska i mig huvudrätten…
Författare: elbjorno
Rapport från skyttegravarna: Drakborgen
Jag vet inte vad Jakob Bonds och Dan Glimne tänkte när de först skapade Drakborgen på 1980-talet. Levde de under villfarelsen att de höll på att designa ett välfungerande spel? Eller insåg de att de höll på att sätta ihop ett briljant shits and giggles-lir? Förmodligen det senare. Ingen kan påstå att Drakborgen ”fungerar” i…
Recension: Secret Hitler
Många historiker är eniga om att Adolf Hitler, åren innan han satte en kula i sitt huvud, ställde till med mycket skit. Så pass mycket skit faktiskt, att hans namn blivit synonymt med ondska. Man skulle därför kunna tro att de idéer karln stod för, liksom de metoder han använde för att förverkliga dem, skulle ha förpassats till historiens soptipp. Tyvärr lever vi dock inte i ett så pass ljust och rationellt universum…
Att spela med Martin
Hur är det att spela brädspel med Martin, mannen som driver denna blogg? Hur är det att slå sig ner mittemot hans blonda tonårslugg, stirra in i de blå bebisögonen, och försöka föra ett vuxet samtal med hans päronformade huvud? Länge har Martin velat att jag skriver ett inlägg om detta ämne. Varför? Jag vet…
Att förlora – ett sorgekväde
Mesmerized by Eddie van 3000 (Licens: Creative Commons) Det brukar heta att alla älskar en underdog. Det är förmodligen sant: ofta hejar vi på de underlägsna eftersom de är just underlägsna. Detta gäller definitivt i berättelser: Hur roligt vore Star Wars om The Empire inte hade större arméer än rebellerna? Vem skulle ens ha kommit ihåg David och…
Fiasco: försmak
Hej. Björn här. Martin har behagat ge mig lite utrymme i den här bloggen, så jag passar på att skriva lite om rollspel. Eller rättare sagt: jag klistrar in en smått bearbetad version av en text som jag tidigare publicerat någon annanstans på nätet. Finemang, va? Lata lösningar är alltid de mest praktiska. Över till…
Spelartyp: Tigrar och Monologider
Tiger Stare by Caitlin Regan (Licens: Creative Commons) En person reser sig från spelbordet. Hon går in på toaletten och låser dörren. Snart hörs en spolning och hur händer tvättas i handfatet. Sedan låses dörren upp igen och personen återvänder till spelbordet. Så småningom reser sig en annan person. Han slår sig för bröstet och säger ”jag ska…
Rapport från skyttegravarna: Fate #3: Äventyret
Äventyret gick inte som planerat. Mitt ursprungliga upplägg: Prinsessan Kalva är på väg till staden Galgby. Borgmästaren i denna stad, Fisvard, vill förhindra att prinsessan anländer, eftersom hon och hennes livgarde är alltför dyra att underhålla. Sålunda anlitar Fisvard stadens minst omtyckta invånare – som givetvis är våra hjältar – i hopp om att dessa,…
Fate #2: Aspekter och FP
Nu är det inte långt tills jag och några vänner kastar oss in i rollspelet Fate. Innan det sker måste vi dock få lite klarhet i hur spelet fungerar. Här kommer alltså ett inlägg om just detta. Eller som det står på baksidan av en av sytemböckerna: ”Rules, glorious rules!” Fate är i första hand…
Fate #1
I september förra året slog jag mig ner tillsammans med tre vänner, däribland Martin, för att spela Call of Cthulhu. Jag var spelledare, de andra spelare. Det var första gången på minst ett årtionde som jag lirade rollspel – och det visade sig bli årets spelhändelse för min del. Vågor av nostalgi och äventyrslusta sköljde…