Vi är tillbaka på SPIEL24 i Essen och i Tomas Holeks hjärna. Den här gången gäller det dock inte Tea Garden utan ett av de spel jag såg allra mest fram emot under mässan: Galileo Galilei. Varför såg jag då så mycket fram emot just denna titel? Enkelt. Tema, utseende och löften om ett medeltungt euro som gjort för en medelålders man som mig…
I mitt lite tyngre brädspelsintresses gryning, strax innan jag hade fyllt 30 och hade tröttnat på Alga, var det i regel tyska spel som spelades. Inte för att de var just tyska, utan mer för att det var därifrån högt rankade titlar som Agricola och Le Havre kom. Sedan dess har tyskheten vid mitt spelbord fått stryka lite på foten i takt med att sällskap, intressen och…
Ett av spelen som jag inte var ett dugg intresserad av på SPIEL23 var The White Castle. Jag tyckte att det japanska temat var ointressant, kanske är jag en av få som inte blir småpilsk när japansk kultur nämns, och att artworken var ful och intetsägande. Det nätta lådformatet och prislappen på 32 Euro uppskattades däremot…
För att göra berättelsen någorlunda kronologisk fortsätter jag med att avsluta de sista mässhändelserna. När jag och Herr Baguette hade skilts åt (du vet då när jag köpte så många spel?) passade jag på att testa Nekokjima, ett spel om att bygga telefonstolpar med tillhörande ledningar i trängsel, och hänga katter i dem utan att allt rasar. ..
Välkommen skall du vara, del 2 av min resedagbok ifrån Essen SPIEL23 är här! Har du inte läst Del 1, gör det genast för att inte riskera problem i tidsväven. Och medan Friedeman Friese går runt och handlar spel som en vanlig man …en reflektion och en fråga: är det överhuvudtaget någon som gillar Dice Towers ”nya” preview-upplägg inför Essen? Jag menar, förr satt de och byggde lite spänning…