Om du hade frågat mig för fem år sedan: ”Maria, är du lockad av att spela brädspel i genren dungeon crawler?” hade jag gapskrattat och återgått till att drömma om att en dag köpa Everdell. Grävlingar med vandringsstavar och kråkor med läsglasögon var mer min melodi än vad slagsmål i fängelsehålor var. Men varje gång jag surfade in på Boardgamegeek såg jag att Gloomhaven alltjämt låg etta på…
Författare: Sidekicken
Recension: Ark Nova
Ark Nova är för de som älskar Terraforming Mars och Ark Nova är för de som inte älskar Terraforming Mars. Jämförelsen är oundviklig. Båda har stora kortlekar med unika kort som du ska spela ut i din tablå och som har olika effekter, ikoner och krav. I båda spelen baseras din inkomst på hur högt du har kommit på en poängskala, i båda ska du placera ut hexagonformade brickor och inte minst är det två spel som är…
Rapport från skyttegravarna: Ark Nova
Det har inte direkt kryllat av speltillfällen med fyra personer i det Sidekickska hemmet de senaste åren. Pandemi och pest och allt vad det nu har varit. Men två personer som gärna bjuds in när tillfälle ges är Dalkullan och Östgöten. Detta trots att de är otroligt hårda motståndare, som båda har en tendens att…
Recension: Winter Kingdom
Snön singlar ner utanför fönstret, Bing Crosby spelas på radion och du har en rykande mugg med glögg framför dig. Brasan sprakar, raggsockorna är på och det finns lussekatter inom en armlängds räckhåll. Vad kan möjligtvis göra en sådan stund bättre? Det ska jag berätta nu…
Recension: Targi
Ni vet hur det svåraste med en spelkväll kan vara att välja lämpligt snacks? När det gäller Targi är valet enkelt: dadlar. Helst de där torkade med smak av jordnötter och saltkaramell. De är kanske inte så allergivänliga. Det finns också en risk att lämna flottiga fingeravtryck. Men de uppfyller det viktigaste önskemålet av allt…
Recension: Glen More II: Chronicles
I en engelsk ordbok från 1755 beskrevs havre som ”en gröda som i England ges till hästar, men i Skottland livnär folket”. En skotte svarade då ”och det är därför som England är känt för sina hästar och Skottland för sina män”. Det är väl just den här sortens anekdoter som gör det så lätt att älska Skottland, inte sant? Man gör sig gärna en bild av att människorna är modiga, starka och envisa. Fåren är lurviga och höglandskossorna likaså, för att inte tala om de nakna benen under kiltarna. Whiskyn flödar, precis som de vilda forsarna mellan de vackra, skrovliga bergen.
Recension: Jaipur
När det tipsas om spel för två personer nämns oftast Jaipur. Det är sant att det är ett spel för två personer, det är till och med det enda möjliga antalet deltagare. Men det betyder inte att det nödvändigtvis förtjänar sin eviga plats på alla dessa listor över tvåpersonsspel. Jaipur är för all del en rätt så trevlig aktivitet för två personer att fördriva en halvtimme med. Jag menar, det är inte varje dag man…
Recension: Kingdomino
Brukar du dagdrömma om en aktivitet som kan locka familjen från sina skärmar? Kanske har du redan provat Carcassonne och tänkt att det här med att lägga ut brickor var ju riktigt trevligt, finns det mer sånt? Eller är du en sådan som ordnar spelkvällar och letar efter lämplig underhållning i väntan på de slashasar som ramlar in någon timme efter utsatt tid? Kingdomino är svaret på alla dessa önskemål.
Recension: Wingspan
Vid två tillfällen i mitt liv har jag känt en önskan om att bli fågelskådare. Första gången var när jag bodde på ett bed and breakfast i skotska Tobermory. Ägarna (hängivna fågelskådare) hade ordnat ett fågelbord utanför ett fönster i matsalen, vilket gjorde att man kunde spana efter söta fåglar istället för att stirra på sin halvbrända skiva rostat bröd.