Mina öden och äventyr i Essen under SPIEL24 ledde mig hit, till en recension av ett spel jag nära inpå nämnda mässa inte visste fanns, inte visste att jag behövde men slutligen köpte för säkerhets skull. Faraway, som släpptes av samma förlag under SPIEL23 var ju en försäljningsmässig succé och blev därefter mer eller mindre omöjligt att få tag på. I fallet Castle Combo fanns inget som tydde på annat utfall, så jag ansåg det rätt och riktigt att chansa.
Sällskapsspel är ju förstås årets julklapp varje år tycker vi på Spelglädje. Men nu, år 2023, har det äntligen fått den officiella utmärkelsen ”Årets julklapp”. Och då vore det väl tjänstefel om vi inte serverade er en lista med julklappstips på silverfat, så att ni kan ägna desto mer tid åt glöggdrickande och…
Vad vore mitt liv utan brädspelande? Jag kan besvara den frågan med ett enda ord: hälsosammare. Ni förstår, ur ett hälsoperspektiv kan brädspelande vara synnerligen vådligt – och då talar jag inte ens om spelandets inverkan på våra psyken, trots att dessa bräckliga sinnen lätt kan störstas i fördärvet. Nej, jag talar istället om brädspelandets…
Minns ni Zombie Dice – spelet som jag köpte eftersom jag misstänkte att det skulle vara kasst? Mitt resonemang var sunt: Oftast köper jag spel som känns kvalitativa; annat är slöseri med pengar. Men, resonerade jag, varför inte utmana de egna instinkterna en enda gång, och köpa ett lir som verkar dåligt? Ni vet, chansa lite?
Regnet piskar mot fönsterbläcken och kvällen kommer redan kl. 14. Städerna myllrar som ett resultat av den pågående tävlingen om vem som kan övertrassera sitt kreditkort på kortast tid. Den årliga kampen, mellan butiker och djurrättsaktivister, om skinkans existensberättigande brinner som allra hetast. Vem kan hitta på den mest vidriga glöggtwisten? Och Aladdin-försäljningen når nya höjder trots att…
För ett tag sedan spelade Martin och jag Robinson Crusoe: Adventures on the Cursed Island. I ur och skur kämpade vi för att snickra ihop fem kors – ett tappert försök från vår sida att kristna de gudlösa hedningar som befolkade ön. (En märklig kamp för två ateister, men låt gå.) I det ögonblick spelet tog slut hände två…
Om er skoltid var ungefär som min, då var kärleksbrev en viktig sak. När man drabbades av romantik – vilket skedde med viss regelbundenhet – och oundvikligen bestämde sig för att en ansiktslig konfrontation var alldeles för ansiktslöst konfrontation (ty sådana bör ju undvikas), då slog man sig ned med ett streckat papper för att författa en tillgivenhetsförklaring…
Frekventa läsare av denna blogg är sedan tidigare förmodligen medvetna om att jag hyser en djup kärlek till spelet Bohnanza. Varför denna kärlek? Ni kan läsa min recension, eller helt sonika acceptera att spelet är briljant i all sin enkelhet. På samma sätt som man ibland ser hasch som en inkörsport till tyngre droger såsom heroin och kokain, så betraktar jag Bohnanza, detta ljuvliga lilla kortpel…
Midsommarafton på den skånska landsbygden. Grill i kvällningen. Nubbeglas i aftonljuset. Skratt i goda vänners lag. Och innan alla går och lägger sig, mätta på livets frodighet, tar man ett midnattsdopp under den stjärnklara natthimlen. Kan man begära mer av livet? Ack läsare, jag menar att det kan man inte. Men ibland…
Tystnaden är laddad; spelarna är fokuserade som lasrar. I deras sinnen snurrar kugghjul i hiskeliga maskinerier, kalibrerade med ett enda slutmål i sikte: Att ta hem spelet. Att segra. Att tillintetgöra motståndarna. Spelaren vars tur det är har funderat länge på sitt nästa drag. Så pass länge att…