Nein! Noooo! What arr yoo dooing!?
Platsen är antika SPIEL17 i Essen och tysken, som lät som Arnold Schwarzenegger, men som mer påminde om Homer Simpson, hade i uppdrag att lära mig och Herr Baguette hur man spelade Nations: The Dice Game utökat med Unrest-expansionen. Vi kände oss dumma. Reglerna var inte svåra, men att få varje drag analyserat och högljutt sågat av en blekblank german gjorde inte underverk för självförtroendet precis. Tysken till trots…
Etikett: familjespel
Recension: Thebes
Ibland räcker det att se en komponent för att drabbas av våldsamt spelbegär; något slår an och sen är man fast. Måste. Bara. Spela. Precis detta hände mig när jag kastade min första blick på spelplanen i Thebes. Den är stilren och Indiana Jones-doftande, har en vilsam färgskala och är alldeles, alldeles perfekt i storlek. Kan då själva spelet leva upp till spelplanens perfektion? Det ska jag försöka…
Recension: Jaipur
När det tipsas om spel för två personer nämns oftast Jaipur. Det är sant att det är ett spel för två personer, det är till och med det enda möjliga antalet deltagare. Men det betyder inte att det nödvändigtvis förtjänar sin eviga plats på alla dessa listor över tvåpersonsspel. Jaipur är för all del en rätt så trevlig aktivitet för två personer att fördriva en halvtimme med. Jag menar, det är inte varje dag man…
Recension: Quacks of Quedlinburg
Jag gillar kapten Haddock. Faktum är att han är en av mina favoritkaraktärer genom alla tider. Hans varma hjärta kombinerat med konstant kreativt svärande träffar liksom mitt i prick. Kvacksalvare är ett ord jag tänker mig att han skulle kunna använda i syfte att förolämpa och därmed är det ett ord jag gillar. Jag vill vara en kvacksalvare…
Recension: Herrlof
Herrlof, Herrlof. Ursäkta min franska, men vad i hela helsinki betyder egentligen det? Jag har så klart googlat nu, men fram tills nyss ägnade min hjärna sig åt att hitta på mer eller mindre rimliga betydelser. Min favorittolkning är nog den om att Herr Löf är en avlägsen och extremt efterhängsen släkting som dyker upp hos Herr Padda när det ska till att susa som allra mest i säven, men jag skulle också vilja slå ett slag för att Herrlof skulle kunna…
Recension: Kingdomino
Brukar du dagdrömma om en aktivitet som kan locka familjen från sina skärmar? Kanske har du redan provat Carcassonne och tänkt att det här med att lägga ut brickor var ju riktigt trevligt, finns det mer sånt? Eller är du en sådan som ordnar spelkvällar och letar efter lämplig underhållning i väntan på de slashasar som ramlar in någon timme efter utsatt tid? Kingdomino är svaret på alla dessa önskemål.
Recension: MicroMacro: Crime City
När jag gick i första klass läste fröken boken Ett fall för Nalle för oss. Den handlade om en nallebjörn som startade en egen deckarbyrå där han lyckades med precis allt utan att egentligen lyckas med någonting alls. Det gick bra oavsett, helt enkelt. Lika bra gick det inte för deckarbyrån som jag och en vän bestämde oss för att starta ungefär samtidigt. Det grövsta brott vi utredde (och bevittnade!) var när
Recension: Wingspan
Vid två tillfällen i mitt liv har jag känt en önskan om att bli fågelskådare. Första gången var när jag bodde på ett bed and breakfast i skotska Tobermory. Ägarna (hängivna fågelskådare) hade ordnat ett fågelbord utanför ett fönster i matsalen, vilket gjorde att man kunde spana efter söta fåglar istället för att stirra på sin halvbrända skiva rostat bröd.
Recension: Ski Tour: Biathlon
Det finns konstiga sporter och så finns det konstiga sporter. Ski Tour: Biathlon gestaltar den kanske konstigaste av dem alla: skidskytte, tävlingsgrenen som med stor sannolikhet uppfanns ungefär såhär…
Recension: The Crew: The quest for planet nine
Sommar. Lata dagar i skuggan, jordgubbssaft med sugrör, bad, glass, kallt kaffe och… Spiel des Jahres. Nu verkar det ju som att jag tycker att utdelandet av nämnda pris är en av de årliga sommarhöjdpunkterna, men det är helt fel. Ska jag vara ärlig blir jag lika överraskad varje år över att det har varit dags för tyskarna att utse sitt (och därmed världens) bästa