Sid Meiers Civilization har tagit en inte obetydlig mängd timmar av mitt liv i anspråk. Det fanns till och med en tid då jag hade svårt att hålla reda på om det engelska ordet ”civilisation” stavades med ”s” eller ”z”. Förvirringen var total. Nu fyller jag snart 44 och vet bättre. Visst tar Civilization över mitt liv en vecka eller två ibland, men att stava…
Jag har en lite märklig relation till Poker. I teorin så tycker jag att det är roligt, men när det väl ska till att praktiseras så blir jag alltid besviken. Jag hävdar också, med envishet, att ett spel som kräver att det satsas pengar för det ska vara engagerande är ett dåligt spel. Herr Baguette, som är en ivrig Poker-spelare, argumenterar med kraft för att jag har fel.
De senaste åren, ja faktiskt ungefär sedan The Crew: The quest for planet nine landade, så har intresset för små enkla kortspel fått en ny renässans här hemma. Barndomens minnen där jag spelade Casino och Hjärter med farfar har en extra fin plats i mitt hjärta och när jag nu börjar bli en gammal farbror själv är det extra sköna minnen att komma i kontakt med…
Tänk att få ge ut ett alldeles eget spel. Det har Roger Tell och Daniel Önnerby nöjet att få göra och här sitter jag och ska tycka saker om deras alster. Jag har lite bekymmer med hur jag ska lägga upp min text, ärligt talat. Jag, som är 42 år och trött, tycker nämligen en sak och jag, som i alla fall i tankevärlden har nära till barndom, tycker en annan. Så… det här kan bli spännande…
Det har i denna stund gått 20 dagar sedan Björns recension av Skyjo Action släpptes ut i etern. Karln tog visserligen två och ett halvt tusen år på sig, men textmassan han utsöndrade var inget annat än briljant. I all sin glans har den dock en allvarlig brist i form av att den, likt barkisbagarens barkisar, är fylld med luft, vatten och gammel bös. Jag känner mig således nödd och tvungen att rida fram på min
Det har nu gått ett antal månader sedan jag lånade Skyjo Action av Martin och lovade honom att, inom kort, skriva en recension av spelet. Tiden gick. History became legend; legend became myth. Och i två och ett halvt tusen år förblev min Skyjo Action-recension oskriven. Att jag dröjt så länge har sina anledningar. För det första är det roligt att ge Martin gråa hårstrån. Han ser sig själv som något slags brädspels-influencer, och som sådan måste han diarréa ur sig ”content”. Dessa tarmrörelser måste…
Kometen, kometen! Vimmerbybornas klagande rop ekar över Småland samtidigt som fru Petrell ligger på sitt vardagsrumsgolv i en pöl av blåbärssoppa. Det visade sig, som de flesta kanske vet, att de hade missuppfattat det hela och att både ”komet” och blåbärssoppa stammade från…
Ni vet hur det svåraste med en spelkväll kan vara att välja lämpligt snacks? När det gäller Targi är valet enkelt: dadlar. Helst de där torkade med smak av jordnötter och saltkaramell. De är kanske inte så allergivänliga. Det finns också en risk att lämna flottiga fingeravtryck. Men de uppfyller det viktigaste önskemålet av allt…
När det tipsas om spel för två personer nämns oftast Jaipur. Det är sant att det är ett spel för två personer, det är till och med det enda möjliga antalet deltagare. Men det betyder inte att det nödvändigtvis förtjänar sin eviga plats på alla dessa listor över tvåpersonsspel. Jaipur är för all del en rätt så trevlig aktivitet för två personer att fördriva en halvtimme med. Jag menar, det är inte varje dag man…
Herrlof, Herrlof. Ursäkta min franska, men vad i hela helsinki betyder egentligen det? Jag har så klart googlat nu, men fram tills nyss ägnade min hjärna sig åt att hitta på mer eller mindre rimliga betydelser. Min favorittolkning är nog den om att Herr Löf är en avlägsen och extremt efterhängsen släkting som dyker upp hos Herr Padda när det ska till att susa som allra mest i säven, men jag skulle också vilja slå ett slag för att Herrlof skulle kunna…