För någon vecka sedan beställde Martin och jag spel: Ett till honom, och fyra till mig. Om ni tycker det var en orättvis fördelning, då skulle ni se hur det blir när jag ”bjuder” på godis. Martin får själv redogöra för spelet han valde, men tre av dem jag beställde, verkar vara riktigt bra: Summoner wars, Blood Bowl: Team Manager och Five tribes. Samtliga är fina titlar, från stabila spelskapare…
Recension: Dungeon roll
Är det någon som känner sig lite sugen på att bege sig på upptäcktsfärd i den lokala grottan? Det sägs finnas både skatter, roliga drycker och inte minst monster där, så glöm inte att blåsa upp bröstkorgen, ta på långkalsongerna och packa med ett stort till medelstort vapen. Låter det skoj? Jag tyckte ärligt talat inte det…
Att skapa ett spel #1
En av mina målsättningar under 2015 är att designa ett sällskapsspel, och låta Spelglädjes läsare ta del av processen.
Med designa, avser jag givetvis inte att jag ska utforma ett spel grafiskt. Den plågan ska ni besparas. Snarare ska jag komma på ett koncept, och utifrån detta koncept skapa någonting som åtminstone i teorin vore spelbart. Med betoning på ”i teorin”: Jag kommer inte tälja klossar…
Spelartyp: Yuppienallen
et har blivit dags för den slutgiltiga uppgörelsen; allt ska avgöras. Är det spelarna, som de senaste två timmarna har kämpat sig blodiga för att besegra en övermäktig motståndare, eller är det spelet, spelarnas onde motståndare som ska gå i land med segern? Utgången hänger på kortet som ligger på bordet; om det finns en bensindunk på det är segern i hamn, men om…
Fusk
För ett tag sedan spelade Martin och jag Robinson Crusoe: Adventures on the Cursed Island. I ur och skur kämpade vi för att snickra ihop fem kors – ett tappert försök från vår sida att kristna de gudlösa hedningar som befolkade ön. (En märklig kamp för två ateister, men låt gå.) I det ögonblick spelet tog slut hände två…
Recension: SOS Titanic
När jag sammanställde resultaten för The Dice Tower: Best of 2013 resulterade det i ett A4-ark fyllt med speltitlar som inte fick tillräckligt många poäng för att nå in på topplistan. 99,5 % av dessa titlar har jag antingen glömt bort helt eller glömt att det var på listan jag hörde talas om dem, men så finns ju alltid det där undantaget som bekräftar regeln.
Recension: La Boca
Har ni också ett begär av att stapla saker på varandra? Men har ni tröttnat på att alltid stapla dessa saker på samma sätt? Eller att stapla dem i er bittra ensamhet där hemma? I väntan på den psykologiska utvärdering jag innerligt hoppas att ni har bokat för att reda ut dessa problem, kan ni sysselsätta er med spelet La Boca. Intresserade? Läs vidare, vetja!
Recension: iKnow
Årets Guldtärningsvinnare i kategorin ”Årets vuxenspel” heter iKNOW och marknadsförs som ett kunskapsspel med taktiska inslag. Jag ska inte sitta här och säga att den beskrivningen är felaktig, men som frågesportsälskare har jag faktiskt invändningar kring spelet som får mig att aldrig någonsin vilja spela…
Recension: Det magiska tornet
Årets guldtärningvinnare i kategorin ”Årets barnspel” blev Det magiska tornet. Ett spel med den titeln hade givetvis kunnat vinna i kategorin ”Årets vuxenspel” också, men stjärnorna ville, som ni förstår, annorlunda.
Guldtärningen 2014
Varje år delar Sveriges Leksakshandlares Riksförbund ut Guldtärningen till årets spel i kategorierna familjespel, barnspel och vuxenspel. Vinnarna för 2014 tillkännagavs för drygt två veckor sedan och även om de inte representerar speltyper som särskilt ofta tar plats på vårt spelbord…










