Årets största familjehögtid närmar sig och därmed kommer många av oss plötsligt ha tid med något vi vanligtvis inte hinner, nämligen att umgås. Inte sällan slutar det då med att man tittar på varandra och säger ”nej hörni, ska vi inte ta och spela något spel?”, och eftersom långt ifrån alla är så inbitet brädspelsnördiga…
Rapport från skyttegravarna: Terra Mystica, King of Tokyo och Modern Art
Den fjortonde december 2013 blev en intressant lördag. Den inleddes på morgonen med att Micke och jag försökte bli världskändisar via Galenskaparna & After Shaves Facebook-sida (än så länge har det varit resultatlöst), och avslutades med inte mindre än två otursamma punkteringar (på samma bil) långt ute…
Guldtärningen 2013
Varje år delar Sveriges Leksakshandlares Riksförbund ut Guldtärningen till årets spel i kategorierna Årets- familjespel, barnspel och vuxenspel. Vinnarna för 2013 tillkännagavs redan i oktober, vilket gör att den information som nu följer är uråldrig med internetmått mätt. Dock tycker vi på Spelglädje…
Recension: Den Glade Mytomanen
Är du en briljant strateg? En strålande förhandlare? Eller bara ohyggligt allmänbildad? Trevligt för dig, men det hjälper dig exakt ingenvart. Är du å andra sidan slug? Far du med osanningar? Fångade du en gång en fisk som var SÅ HÄR stor? Välkommen; vi har ett spel till dig.
Nu finns Spelglädje på Facebook!
Nuförtiden finns allting på Facebook. Allt från vinsorter och ogräs, till kändismammor och tandställningar. Få sidor tar temperaturen på samtiden med samma effektivitet. Varför ska då inte även bloggen Spelglädje finnas där? Det finns inga bra motargument, så vi har tagit oss friheten att skapa en Facebook-sida för bloggen Spelglädje. Surfa dit, vetja! Ärligt talat,…
Två minnen
Ibland funderar jag på vad det är som formar vårt sätt att brädspela. Speglar det vår personlighet? Beror det på en viss händelse? Eller är som med mycket annat; många faktorer som spelar in och bildar en outredbar fiskeknut?Jag kan iallafall utan tvekan peka ut två episoder i mitt brädspelande som har gjort…
Recension: Citadels
Din stad blomstrar och är ytterst nära att ta dig till segern. Din hemliga roll som arkitekt ger dig möjligheten att bygga flera nya byggnader och du behöver bara två, inget kan stoppa dig nu! Plötsligt står du öga mot öga med en lönnmördare som glatt säger ”Jag väljer att mörda arkitekten!”. Alla dina planer…
En Andra Åsikt: Shadows over Camelot
Jag tröttnar aldrig på att citera författaren Elbert Hubbard: ”Life is just one damn thing after another.”
Citatet skulle kunna gälla brädspelet Shadows over Camelot, som Martin recenserade förra veckan. I detta spel avlöser jävligheterna varandra i ett alltmer accelererande tempo – och som spelare…
Recension: I’m the Boss
Häll upp whiskyn och snoppa av cigarrerna. Polera konferensborden och plocka fram era mest fejdstinna humör. Det är nämligen dags för I´m the boss – ett spel så giftigt att det skulle få karaktärerna i Dallas eller Game of thrones att överväga ett stilla klosterliv.
Recension: Shadows over Camelot
För några år sedan kastade jag min första blick på Shadows over Camelot; jag vill minnas att det var i en broschyr som medföljde Ticket to ride (ur allt ont kommer något gott). Spelet företrädde något som på den tiden var nytt för mig, nämligen samarbetsspel. I ett samarbetsspel är kampen…








